Etikettarkiv: Jerusalem

I Israel är Depeche Mode definitivt större än påven

…om det var någon som tvivlade? Ynet om Depeche Mode, klipp från Ramat Gan-konserten på YoutubeNitzan Horowitz (gay,  populär journalist från kanal 10 som idag sitter i Knesset för Meretz) om påvens relation till andra religioner. Men det är nog bäst ändå att hålla sig utanför Jerusalem idag med tanke på det massiva säkerhetsuppbådet och alla stängda vägar, etc etc.

Istället kan man ägna sig åt att göra  Holy Land Quiz på Facebook. Eller som jag, försöka skriva en bidragsansökan till EU, vilket får Israels oorganiserade och aningen motsägelsefulla byråkrati att framstå som banal och människovänlig.

Uppdatering: Såg just på TV hur påven lade ner en krans i Yad Vashem, med bl a överrabbinen i bakgrunden. Mitt i allt det stenhårt regisserade mediaspektaklet så var det omöjligt att inte beröras av den bilden: överhuvudet för den katolska kyrkan, som i sin ungdom var medlem i Hitlerjugend och soldat i den tyska armén, lägger ner en krans för de judiska offren för Förintelsen. 

Anhängarna av teorin att ”sionisterna” är organiserade i en världsomspännande konspiration i syfte att trycka ner, förslava och fördumma andra folk kanske ser detta som ett bevis på hur ”sionisterna” använder sig av Förintelsen för att styra världen. Jag ser det mest som ett tecken på att det judiska folket, efter tvåtusen års exil och förföljelse av bland annat just den katolska kyrkan och Nazityskland, äntligen fått upprättelse och respekt. Skulle detta varit möjligt utan staten Israel? Jag är inte säker på det.  

SvD DN

Annonser

Arabinitiativet från Beirut 2002 – revisited

Det börjar röra på sig…men om detta ska leda någonstans och i så fall vart är ännu rätt oklart. Parallellt med Obamas mer och mer tydliga hinter om vikten av en implementerad tvåstatslösning (läs BBC angående Joe Bidens tal inför AIPAC) och Netanyahus/Liebermans ”trespårsförslag” som föreslår förhandlingar med den palestinska myndigheten angående en politisk lösning, säkerhet och ekonomiska förbättringar så har nu ledarna för Egypten, Jordanien, Saudiarabien och den palestinska myndigheten dammat av av det gamla Arabinitiativet från  Beirut 2002 och planerar nu att lägga fram en uppgraderad version –  Arabinitiativet 2.0. Nyheten har diskuterats ingående i radions morgonprogram och kommer säkert att få fortsatt stor uppmärksamhet i israeliska media.

Enligt palestinska källor (Ynetnews citerar den palestinskägda, Londonbaserade Al Quds al-Arabi) så innebär det nya avtalet att det palestinska kravet om ”rätt till återvändande” mjukas upp och att man istället föreslår att palestinska flyktingar ska integreras och få fullt medborgarskap i de länder där de bor, eller i den nybildade staten Palestina.

Israels motstånd till rätten om återvändande beror på att om denna genomförs i praktiken så skulle det innebära att Israel inte längre kommer att ha en judisk befolkningsmajoritet och istället blir ett arabiskt Palestina II (eller Palestina III, om man räknar Jordanien som ju var en del av det ursprungliga brittiska mandatet). Att Israel och israeler skulle gå med på detta är mer än otänkbart, plus att den grundläggande idén som alla kommissioner som undersökt konflikten kommit fram till (inklusive FN-s delningsförslag 1947) är att den enda möjliga lösningen på konflikten är upprättandet av två stater – en med judisk befolkningsmajoritet (Israel) och en med arabisk befolkningsmajoritet.  

Om publiceringen är korrekt så befinner sig arabinitiativet inte speciellt långt från Geneveinitiativet, som föreslår en liknande men mer detaljerad lösning på flyktingproblemet. Lägger arabländerna verkligen fram ett sådant förslag så kommer det att sätta stor press på premiärminister Netanyahu, som inte ens har någon intifada på Västbanken att gömma sig bakom.  Däremot får han nog vissa problem med förslaget att FN-flaggan ska vaja över Jerusalems gamla stad.

Minns: det absolut värsta arabländerna och palestinierna kan göra mot Netanyahu är att samarbeta med EU och Obama plus att se till att raketattacker och andra terrorhandlingar håller sig på ett absolut minimum. Och det är också ungefär det värsta de kan göra mot Iran, som förmodligen inte tänker beskåda skeendet stillatigande. Inte heller bosättarna och den israeliska ultrahögern, eller Hamas och Hizbollah. För min del är det ultimata tecknet på en aktiv och seriös fredsprocess att den israeliska högern spärrar stora vägkorsningar i Jerusalem och bränner bildäck på Ayalon-motorvägen, och att Hizbollah startar ett seriöst vapenskrammel. Så vi får vänta och se.

Uppdatering: Oh dear. Nu vill amerikanerna att Israel ska skriva på NPT-avtalet mot spridning av kärnvapen. Var ska detta sluta? Samtidigt har MK Aryeh Eldad helt rätt perspektiv på vad som är viktigt här i världen: han protesterade idag högljutt mot faktum att arméradions musikkanal (Galgalatz) spelar en låt av Polarkreis 18 som har, o ve o fasa, tre tyska ord i refrängen!!! Wir sind allein! Bojkotta! Bort! Är Eldad, som aldrig gjort något större intryck på mig som en man med självdistans och humor, möjligen drabbad av den svenska Kränkt-epidemin??

Vad jag tycker är viktigare är att ett av Knessets utskott idag på morgonen skulle debattera kvinnors ställning i Israel, men ingen – ingen – dök upp, så diskussionen blev inställd. Tack vare min chefs dotter, som jobbar på Galatz (arméradion), blev detta en item i nyhetssändningarna klockan tolv.  Det är alltid bra att veta att parlamentsledamöterna  alla verkligen, verkligen tycker att kvinnofrågor är jätteviktiga.

DN

FN-rapport om Gaza och FN-rapport om Jerusalem

Såg just på TV att israeliska UD fördömer FN-rapporten om Gaza som tydligen överlämnats till Ban Ki-Moon men inte publicerats än. Avstår ifrån att uttala mig innan jag läst den.

Något jag personligen är mer insatt i och kan rekommendera läsning av: FN-rapporten om byggnadslov (not) och husrivningar i östra Jerusalem. Speciellt angående al-Bustanområdet, men även de andra områdena. Det är ingen hemlighet att den israeliska regeringen med bosättarnas hjälp och utländsk finansiering (riktigt vem som finansierar t ex organisationen El’ad tror jag inte att någon vet, eftersom de uppger firmor på Jungfruöarna och liknande som huvudfinansiärer, men rykten går att det handlar om bl a ryska oligarker) avser att bygga runt östra Jerusalem från Pisgat Zeev, över E1-Maale Adumim-Abu Dis och längre söderut i syfte att förhindra att staden blir palestinsk huvudstad. Eli Ishai, inrikesminister, förklarade igår på ynet att regeringen ska lägga in högsta växeln för att öka bosättningarna i ”Ir David”, alltså Silwan, och det gäller nog för hela östra Jerusalem. Hur smart det är att på det viset omintetgöra en tvåstatslösning har jag skrivit förut.

Rekommenderar också en väldigt bra och utförlig powerpointfil om byggnadsplanerna för E1 (Mevasseret Adumim) gjord av Shaul Arieli (går att ladda ner också). Beit Ofarim – samma fenomen.

Kolumn #2 i Fria Tidningar

…handlar om ett ämne som jag skrivit flera gånger om på den här bloggen och på Al Hamatzav (här och här) : El’ad, Silwan och arkeologi. Rekommenderar varmt alla som besöker området att delta i någon av deras turer. Registrering på www.alt-arch.org, där det också finns mycket mer information, artiklar etc i ämnet. Läs Akiva Eldar i Haaretz The Very Eye of the Storm, och se  filmen Digging for Trouble på Youtube som jag tycker är suveränt bra.

Bonus: lite bilder…både från turen och från ett evenemang nyligen, när protesttältet firade ett år. Tältet fungerar i mycket som community center för invånarna, och dagen till ära hade man satt upp en fotoutställning med bilder från aktiviteterna. Barn från Silwan som deltar i ett musikprojekt höll en konsert. Publiken bestod av föräldrar och israeliska och internationella aktivister, de flesta från olika organisationer som driver projekt i Jerusalem. Träffade bl a en engelsman och en norsk tjej från EAPPI och en tysk kille från Willy Brandt Center.

entrance

Precis vid Dyngporten: gamla staden och Kotel (Västmuren) och Al Aqsa till vänster, Silwan till höger (Wadi Hilwe Street). Rakt fram ligger Olivberget med den judiska och andra begravningsplatser. Sten, sten och mer sten…

city of david
city of david

Bild från ”City of David”-parken emot judiska kvarteret i gamla staden. Al Aqsamosken ligger strax till höger om bilden.

givati-parking

Utgrävningar i Givati-parkeringen. Det är här som palestinierna och israeliska fredsorganisationer säger att El’ad planerar att bygga ett stort byggnadskomplex. Byggarbetena stoppades efter ett HD-beslut, men de arkeologiska utgrävningarna fortsätter. Petitionen, som bl a räcktes in av Peace Now tillsammans med palestinierna i Silwan, ligger fortfarande uppe i HD.

al-bustan

Bild från ”City of David”-parken ner mot al-Bustankvarteret. Den röda stenlagda vägen nere i dalen till vänster är en promenadväg som ska gå igenom ”King’s Garden”, som vissa anser varit platsen för Kung Davids privata trädgård. Husen i kvarteret, varav många eller alla har byggts utan byggnadslov är rivningshotade och enbart internationellt tryck har hittills förhindrat rivningarna. För mer om detta, kolla Ir Amims websida och speciellt dokumentet Home Demolition Guide . Bra, tydlig och väldigt läsvärd info angående byggnadslov (not), planering och husrivningar i Östra Jerusalem.

walls

Murar. Exakt vilka murar som hör till vilken period är jag inte sååå bra på, men denna äldsta bit av Jerusalem har varit muromgärdad sedan ungefär 1400-talet fvt så vitt jag begripit. Sedan byggdes murarna om på lite olika ställen i olika epoker fram till det Andra Templets förstörelse 70 evt, och efter det förföll murarna i området då befolkningen koncentrerade sig i den ”övre staden”, ungefär området innanför dagens statsmurar som ju byggdes av Suleiman den Store (s arbetare, om vi ska vara noggranna. Inte tror jag att det var han som lade sten på sten)  när turkarna erövrade staden på 1500-talet.

Bara för att förtydliga: jag tycker att Jerusalems historia är oerhört fascinerande, både som en del av den judiska historien (mitt absoluta favoritämne, alla kategorier) och  i sin mångkulturella brokighet. Att göra arkeologiska utgrävningar är utmärkt. Det är kopplingen till en bosättarorganisation med syfte att driva ut palestinierna i området som jag tycker är mer än problematisk i detta högexplosiva område.

Bilder från fotoutställningen och konserten i protesttältet, 3 april 2009.

exhibition2

exhibition

concert1

concert2

Titta, jag fick med Jawad – det är killen som står till vänster och pekar. Tjejen i ”I love you Silwan”-tröja jobbar frivilligt som musikinstruktör med barnen. Hon är holländska och gift med en israel som också är aktiv i byn.

Dr Rafi Greenberg om arkeologi, Jerusalem och Silwan

 Om Silwan, bosättare och arkeologi har jag skrivit en del på Al Hamatzav, för dem som är intresserade. 

Av lite olika skäl så har jag haft en del kontakt med några israeliska arkeologer som driver websidan www.alt-arch.org. Fick just en artikel av Dr Rafi Greenberg från Tel Aviv-universitetet som publicerades i ”Public Archaeology” (Feb 2009) som ger en väldigt utförlig bild av vad som händer där. Grundläggande och läsvärt – både om Silwan specifikt och Jerusalem generellt.

Flyktingar och Jerusalem, ett ekonomiskt perspektiv

Läste just en intressant artikel av Akiva Eldar angående ett detaljerat, semi-officiellt förslag som lagts fram av the Aix Group. Hade aldrig hört talas om dem, men en sökning gav följande:

”The Aix Group is a unique economic forum comprised of Israeli, Palestinian and international economists, policy-makers, members of economic organizations, and individuals from the academic and business spheres. Members of the Aix Group have been meeting since 2002, accompanied by official observers from both sides who have shared their thoughts with the Group and incorporated some of the Group’s ideas into their policies. Within the deteriorating political circumstances in the region, the Aix Group has served as one of the only economic forums where members of the two the sides continued to meet and continued rational discussions related to common concerns.”

 The Aix Group anser vidare att Osloprocessens gradvisa implementation var en av nyckelorsakerna till varför den brakade samman. Istället förordar de en ”reverse engineering approach”:

”In “reverse engineering”, the sides first agree on where they want to go, i.e. on the contours of a permanent agreement, and then decide how to reach that end. Gradualism, on the other hand, takes the form of an incremental approach, moving one step at a time with no agreement on (or even discussion of ) the end result. This is an inappropriate approach, particularly in the context of the power imbalance between the two sides, which eventually contributed to failure. The failure to agree to and implement the “two states” formula successfully was partly due to the fact that the sides avoided serious discussions of the permanent stage; and then, at Camp David in 2000, they failed to reach an agreement. But whereas many concluded after the failure at Camp David that it is altogether impossible to reach an agreement, we concluded that it is impossible not to reach one. Thus we thought, and still think, that in spite of the painful failure in 2000 and the painful consequences of that failure, the two sides should resume meaningful negotiations that will lead to a permanent settlement of the conflict.”

Gruppen har lagt fram en bok – lugn, bara 253 sidor – som ger fakta och detaljerade förslag angående två så kallade ”kärnfrågor”: Jerusalem och de palestinska flyktingarna, plus ett kapitel om transport- och elektricitetssamarbete.

 Sådant här är eventuellt lite tungt och mindre sexigt än, säg, en artikel av Andreas Malm eller någon mer radikal figur. Men det är så här fred ser ut, bakom kulisserna. Så vad man än anser om innehållet så tycker jag definitivt att det är värt att ägna lite tid till att gå igenom det. Mindre slagord, mer tachles. Gillar.

 

Condi är sur

Så fort gick det: enligt Haaretz har amerikanerna inte missat det här med E1 och att IDF har exproprierat mark från fyra palestinska byar för att bygga en väg åt palestinierna.

 Just det, åt palestinierna. Så att de kan åka runt Maale Adumim på väg mot Betlehem. Men det är inte ren och skär människokärlek som fått IDF att besluta om vägbygget – snarare handlar det om att försöka mildra kritiken mot byggnadsplanerna i E1 och att kunna argumentera att palestinierna ju inte skadas av bygget, de har ju en alldeles egen väg!

Med Annapolis på väg och petitioner i HD är det svårt att tro att E1 verkligen kommer att byggas. Men någon har definitivt beslutat sig för att försöka.

Rekommenderar också Danny Rubinstein om arkeologi, turism och judiska bosättningar i Davids Stad (Silwan), strax söder om Tempelberget.

jm

De där, vi här

För några dagar sedan ringde en kompis från Berlin som varit på besök i några veckor i september. Bland annat hade hon hunnit bli utslängd från platsen utanför Västmuren (hennes T-shirt hade för korta ärmar och schalen hon hade över axlarna var för genomskinlig, plus kjolen gick inte över knäna), delta i en Bar Mitzva i Hebron organiserad av Lubavitcher-chassider från  Brooklyn, New York, som högtidligt lovade att aldrig låta den korrumperade israeliska förrädarregeringen överlämna en centimeter heligt land till araberna (hon skriver en bok om dem, inte helt okritisk) och bråka med sina vänsterorienterade, liberalt sinnade släktingar som alla hatar bosättarna som pesten. Till saken hör kanske att tjejen i fråga är både israel och judinna.

-En av min kusins döttrar ska börja läsa i Jerusalem nu efter helgerna, berättade hon. Men hyrorna har gått upp enormt i Jerusalem, så hon hittade ett ställe i Har Adar. Visste inte var det låg, så jag kollade upp det på kartan. Det är en bosättning ju!

-Ja, svarade jag förvånat. Det är riktigt. Har Adar ligger nära väg 443 från Jerusalem till Modiin, på den israeliska sidan om muren.

-Fattar inte hur min kusin kan gå med på något sådant? undrade hon upprört. Han röstar till vänster och hatar bosättare. Hur kan han gå med på att hans dotter bor i en bosättning?

-Vet inte, sade jag. Men jag vet en sak: i Har Adar, precis som Alfe Menashe, Oranit, Givat Zeev, Modiin Illit och i princip alla bosättningar, känner du inte att du är i en bosättning. I de flesta fallen ligger vägspärren några kilometer längre bort, barriären syns inte, du ser inga soldater, vägarna är prima och överhuvudtaget är allting frid och fröjd. Det är bara tokbosättningar som Itamar och Kulle 672 och vad de heter som ”känns” som en bosättning. Om din kusins dotter var tvungen att passera en vägspärr med soldater och köra på en väg som kantades av palestinska byar, och palestinier tilläts åka på den där vägen, så skulle hon förmodligen inte hyra en lägenhet där. Men idag kan hon göra det, precis som alla kör väg 443 – en väg som bara är tillåten för israeler, medan alla tillfartsvägar från de palestinska byarna runtomkring är blockerade med stängsel, betongblock, jord- eller stenhögar –  utan att blinka.

Även före den andra intifadan drev politiker som t ex Ehud Barak koncept som innebar att Israel skulle ”separera” från palestinierna, eller som han sade det: Palestinierna där, vi här. Alltså en tvåstatslösning. En stor majoritet av israelerna stöder det här konceptet, det är bara den antisionistiska extremvänstern och den ultranationalistiska religiösa extremhögern som protesterar och föredrar en enstatslösning (enligt mitt sätt att se, en enstatskatastrof).

 Den andra intifadan gjorde konceptet ännu lättare att sälja, och Sharon använde det med finess när han beslöt om tillbakadragandet från Gaza och upprättandet av barriären.

 Problemet – och detta är ett stort problem – är att den här politiken, som på ytan ser ut som på väg till en tvåstatslösning, inte är det. Den bygger enbart på konceptet ”de där, vi här” och ignorerar totalt fenomenet ”vi där också” (bosättningarna) , avsaknaden av en fungerande stat på andra sidan och vikten av fungerande ekonomiska, politiska och mänskliga relationer med palestinierna ”där”.

 Resultatet blir vad Haaretz i en ledare kallar ”politisk apartheid”. De är inte de enda som säger det – när jag var på en tur längs muren i Jerusalemområdet med ex-general Shaul Arieli från Geneveinitiativet i våras använde han begreppet ”apartheidväg” om väg 443 och andra liknande konstruktioner och lyckades gå några av deltagarna rikligt på nerverna. Men majoriteten av den israeliska befolkningen håller sig långt, långt borta från A-Ram och Abu Dis. Det närmaste de kommer är bosättningar som Har Adar. Där ockupationen inte märks. De där, vi här, och vi där också.

alfe menashe

Det nybyggda bostadsområdet Givat Tal i bosättningen Alfe Menashe, inte långt från Tel Aviv. Ingen vägspärr, inga soldater, barriären löper bakom kullarna.

E1 och polisstationen

E1 kallas det område öster om Jerusalem som Israel vill bygga bostäder på för att säkerställa kontinuiteten mellan Jerusalem och Maale Adumim. Eventuellt (beror på vem man frågar) så är syftet också att förhindra att östra Jerusalem blir palestinsk huvudstad, och att köra in en kil mellan norra och södra Västbanken.

 De här planerna är omstridda. Flera petitioner angående E1 och Maale Adumim ligger ännu oavslutade i israeliska HD, och amerikanerna har flera gånger sagt bestämt nej till byggnadsplanerna – just för att detta står i total motsats till principen om en sammanhängande palestinsk stat.

Men Israel har ändå påpassligt byggt en polisstation där – som ska bli den centrala polisstationen för Judeen och Samarien, dvs hela Västbanken. Enligt Avi Dichter i Haaretz tryckta upplaga ska polisstationen tas i bruk till årsskiftet.

 Inte så farligt. En polisstation går väl alltid att flytta? Jovisst. Det är bara det att det är precis så här alla bosättningar i arabiska kvarter i östra Jerusalem byggs. Först en polisstation, även en pytteliten, sedan lite byggnader, sedan större byggnader, sedan civila, och voila bosättning. Så funkar det i Jerusalems gamla stad, så funkar det i Jabal Mukabbir och Ras el-Ammud och så kommer det också att funka i E1.

 Sedan har vi också många påhittiga israeliska politiker, speciellt när det kommer till hur palestinierna ska klara av sin omöjliga levnadssituation. Konkret: hur ta sig från Ramallah till Beit Jalla utan att behöva åka en omväg över Amman? Inga problem. Det går nämligen att göra en lång tunnel, som i Norge. Eller en bro, eller en järnväg. Ibland tycks det som om vissa politiker gärna skulle ge alla palestinier en egen helikopter, bara de inte befinner sig på markytan. För det palestinierna enligt dessa politiker inte behöver – en sammanhängande stat – är fullständigt nödvändigt för staten Israels fortsatta existens.

Ska bli väldigt intressant att se vad HD säger om saken. Petitionerna borde komma upp nu snart efter helgerna.

E1

Utsikt från Har Hazofim mot Maale Adumim. E1-området börjar på andra sidan vägen som löper horisontellt på bildens vänstra sida.