Etikettarkiv: FN

Gazakriget är inte slut än

Hade lite annat att göra idag på morgonen, men jag hann ändå höra att arméradion ägnade en stor del av sin morgonsändning åt Goldstonerapporten (575 sidor… så jag laddade bara upp press releaser), som anklagar både Israel och Hamas för krigsförbrytelser under det senaste Gazakriget. Bland annat intervjuades Shlomo ben Ami, som förklarade att Israels ställning i världen har eroderats de senaste tjugo eller så åren, och att Israel självt bär största delen av skulden till detta på grund av den fortsatta ockupationen, även om långt ifrån alla anklagelser som riktas mot Israel är sakligt välunderbyggda (som exempel nämnde han ”artikeln i den norska tidningen”. ”Den svenska”, rättade programledaren Razi Barkai).

Ben Ami påpekade bland annat något väldigt viktigt: eftersom Israel självt inte gjort någon grundlig undersökning av anklagelserna så öppnar detta för rättsprocesser på olika ställen i världen, vilket förmodligen kan få konsekvenser för de generaler och andra befälhavare som var inblandade i krigföringen. Även om detta inte leder till några fällande domar så är det väldigt besvärande för de som anklagas och enligt min åsikt ett ganska effektivt påtryckningsmedel – just för att det är mot en specifik person grundat på en specifik handling, och inte det här generella ”vi ska bojkotta allt och alla i Israel”-tänkandet.

Sedan kom en general (tat aluf, jag är dålig på militära beteckningar) som förde befäl under  Gazaattacken och sade att det enda problemet är att Israel är så dåligt på hasbara och om utrikesministeriet inte vore så odugligt så skulle vi inte ha de här problemen. Då blev jag trött. Och dessutom var jag framme vid posten och hade en bra ursäkt att inte lyssna mer. Enligt Haaretz ska Israel nu starta en ”hasbaraattack”.

Tips: istället för en hasbaraattack, vore det inte bättre med en diplomatisk offensiv som omväxling? Frysa bosättningarna? Nå någon form av överenskommelse med Abu Mazen på Västbanken?

Min åsikt, som inte grundar sig på lusläsande av HRW och andra rapporter utan lite mer generellt läsande av olika vittnesmål här och där, är att jo, jag förmodar faktiskt att det begicks en del krigsbrott både på den israeliska och palestinska sidan. Till skillnad från Boström (som får finna sig att ha blivit ett skolexempel på usel journalistik, jag ber om ursäkt men så är det) så är de här anklagelserna nog ändå lite mer underbyggda och inte helt gripna ur luften. Det här går inte att sopa ner från bordet som om inget hänt, och trycket på Israel kommer att öka.

Sedan kan vi göra en av två saker (jag vänder mig till israeler/proisraeler här): säga att alla andra har fel, USA och Storbritannien gör mycket värre saker i Irak och ingen klagar på dem, Hamas klarar sig undan för de är ingen stat, osv osv,  Um Shmum och låtsas som om en stat med sju miljoner invånare är helt oberoende av den internationella opinionen och vänskapsrelationer med strategiska supermakter (Obama).

Eller så kan vi säga att alla andra har fel, USA och Storbritannien gör mycket värre saker i Irak och ingen klagar på dem, Hamas klarar sig undan för de är ingen stat, osv osv,  Um Shmum men bita i det sura äpplet och enligt traditionell Mapaiideologi samarbeta med USA, EU och palestinierna på andra plan för att få bort den här besvärande rapporten från rubrikerna.

Tippar att Netanyahu utan att blinka skulle välja alternativ II.

Haaretz

Annonser

Arabinitiativet från Beirut 2002 – revisited

Det börjar röra på sig…men om detta ska leda någonstans och i så fall vart är ännu rätt oklart. Parallellt med Obamas mer och mer tydliga hinter om vikten av en implementerad tvåstatslösning (läs BBC angående Joe Bidens tal inför AIPAC) och Netanyahus/Liebermans ”trespårsförslag” som föreslår förhandlingar med den palestinska myndigheten angående en politisk lösning, säkerhet och ekonomiska förbättringar så har nu ledarna för Egypten, Jordanien, Saudiarabien och den palestinska myndigheten dammat av av det gamla Arabinitiativet från  Beirut 2002 och planerar nu att lägga fram en uppgraderad version –  Arabinitiativet 2.0. Nyheten har diskuterats ingående i radions morgonprogram och kommer säkert att få fortsatt stor uppmärksamhet i israeliska media.

Enligt palestinska källor (Ynetnews citerar den palestinskägda, Londonbaserade Al Quds al-Arabi) så innebär det nya avtalet att det palestinska kravet om ”rätt till återvändande” mjukas upp och att man istället föreslår att palestinska flyktingar ska integreras och få fullt medborgarskap i de länder där de bor, eller i den nybildade staten Palestina.

Israels motstånd till rätten om återvändande beror på att om denna genomförs i praktiken så skulle det innebära att Israel inte längre kommer att ha en judisk befolkningsmajoritet och istället blir ett arabiskt Palestina II (eller Palestina III, om man räknar Jordanien som ju var en del av det ursprungliga brittiska mandatet). Att Israel och israeler skulle gå med på detta är mer än otänkbart, plus att den grundläggande idén som alla kommissioner som undersökt konflikten kommit fram till (inklusive FN-s delningsförslag 1947) är att den enda möjliga lösningen på konflikten är upprättandet av två stater – en med judisk befolkningsmajoritet (Israel) och en med arabisk befolkningsmajoritet.  

Om publiceringen är korrekt så befinner sig arabinitiativet inte speciellt långt från Geneveinitiativet, som föreslår en liknande men mer detaljerad lösning på flyktingproblemet. Lägger arabländerna verkligen fram ett sådant förslag så kommer det att sätta stor press på premiärminister Netanyahu, som inte ens har någon intifada på Västbanken att gömma sig bakom.  Däremot får han nog vissa problem med förslaget att FN-flaggan ska vaja över Jerusalems gamla stad.

Minns: det absolut värsta arabländerna och palestinierna kan göra mot Netanyahu är att samarbeta med EU och Obama plus att se till att raketattacker och andra terrorhandlingar håller sig på ett absolut minimum. Och det är också ungefär det värsta de kan göra mot Iran, som förmodligen inte tänker beskåda skeendet stillatigande. Inte heller bosättarna och den israeliska ultrahögern, eller Hamas och Hizbollah. För min del är det ultimata tecknet på en aktiv och seriös fredsprocess att den israeliska högern spärrar stora vägkorsningar i Jerusalem och bränner bildäck på Ayalon-motorvägen, och att Hizbollah startar ett seriöst vapenskrammel. Så vi får vänta och se.

Uppdatering: Oh dear. Nu vill amerikanerna att Israel ska skriva på NPT-avtalet mot spridning av kärnvapen. Var ska detta sluta? Samtidigt har MK Aryeh Eldad helt rätt perspektiv på vad som är viktigt här i världen: han protesterade idag högljutt mot faktum att arméradions musikkanal (Galgalatz) spelar en låt av Polarkreis 18 som har, o ve o fasa, tre tyska ord i refrängen!!! Wir sind allein! Bojkotta! Bort! Är Eldad, som aldrig gjort något större intryck på mig som en man med självdistans och humor, möjligen drabbad av den svenska Kränkt-epidemin??

Vad jag tycker är viktigare är att ett av Knessets utskott idag på morgonen skulle debattera kvinnors ställning i Israel, men ingen – ingen – dök upp, så diskussionen blev inställd. Tack vare min chefs dotter, som jobbar på Galatz (arméradion), blev detta en item i nyhetssändningarna klockan tolv.  Det är alltid bra att veta att parlamentsledamöterna  alla verkligen, verkligen tycker att kvinnofrågor är jätteviktiga.

DN

FN-rapport om Gaza och FN-rapport om Jerusalem

Såg just på TV att israeliska UD fördömer FN-rapporten om Gaza som tydligen överlämnats till Ban Ki-Moon men inte publicerats än. Avstår ifrån att uttala mig innan jag läst den.

Något jag personligen är mer insatt i och kan rekommendera läsning av: FN-rapporten om byggnadslov (not) och husrivningar i östra Jerusalem. Speciellt angående al-Bustanområdet, men även de andra områdena. Det är ingen hemlighet att den israeliska regeringen med bosättarnas hjälp och utländsk finansiering (riktigt vem som finansierar t ex organisationen El’ad tror jag inte att någon vet, eftersom de uppger firmor på Jungfruöarna och liknande som huvudfinansiärer, men rykten går att det handlar om bl a ryska oligarker) avser att bygga runt östra Jerusalem från Pisgat Zeev, över E1-Maale Adumim-Abu Dis och längre söderut i syfte att förhindra att staden blir palestinsk huvudstad. Eli Ishai, inrikesminister, förklarade igår på ynet att regeringen ska lägga in högsta växeln för att öka bosättningarna i ”Ir David”, alltså Silwan, och det gäller nog för hela östra Jerusalem. Hur smart det är att på det viset omintetgöra en tvåstatslösning har jag skrivit förut.

Rekommenderar också en väldigt bra och utförlig powerpointfil om byggnadsplanerna för E1 (Mevasseret Adumim) gjord av Shaul Arieli (går att ladda ner också). Beit Ofarim – samma fenomen.

FN-konferensen om rasism

Suck. Såg just delen av Ahmadinejads tal på Youtube, där delegaterna börjar tåga ut en efter en. Mina reflektioner lyder ungefär så här:

Rasism är ett problem i många länder i världen – ett viktigt och angeläget ämne som är värt att diskuteras på FN-nivå. Breddar vi begreppet lite i riktning diskriminering på grund av etnisk bakgrund, kön, religion eller sexuell läggning, då har jag svårt att se något enda land som kan tänkas vara fritt från detta.

Angående Israel så finns det utan tvekan rasism i det israeliska samhället. Om detta skrivs det en hel del i israeliska tidningar, och det finns också ett antal organisationer som försöker motarbeta rasism – ofta i kombination med arbete för ökade resurser till den arabiska sektorn, som konstant diskrimineras i statsbudgeten. Men något apartheidsystem som i Sydafrika är det faktiskt inte.

Ockupationen har drag av rasism, eftersom israeliska bosättare i området har rättigheter som den palestinska civilbefolkningen helt saknar. Enligt min åsikt är ockupationen en katastrof för Israel nästan lika mycket som för palestinierna, och den bör upphöra snarast genom ett fredsfördrag.

Trots allt detta tycker jag att Ahmadinejad är jordens största hycklare. Hur behandlas homosexuella, Bahaianhängare, kvinnor och män som vänstrat (sorry, det är inte något man bör dödas för enligt min åsikt, och jag hoppas innerligt att folkrätten stöder denna uppfattning), regimkritiker, bloggare som skrivit något dumt om någon imam (läste att någon dött i fängelset för någon vecka sedan), etc etc etc. Jag är ingen expert på Iran, men det går ju att läsa hos Nima om någon är intresserad.

Att en president för ett sådant styre har mage att stå inför ett forum om rasism och utpeka Israel som DET rasistiska landet, det är hyckleri på elitnivå. Oavsett vilka problem som råder i Israel.

Uppdatering: läs Joakim Wohlfeils inlägg på Diakonia, och lyssna på Thomas Hammarberg , Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter i Studio Ett.

Uppdatering 2: Lyssna också på Ardalan Shekarabi och Cecilia Uddén Studio Ett.

Uppdatering 3, och läser ingen någonting annat, läs bara det här hos Nordic Dervish.