Etikettarkiv: Boström

Aftonbladet borde verkligen gå till den internationella domstolen med Boströms bevis

”Jag har ingen åsikt i frågan. Allt jag vill är att saken blir utredd”, sade Donald Boström i P1 Morgon.

Okej. Se till att den blir det då? Aftonbladet som tidning har väl både kompetens och resurser att få svar på de frågor som Boström ställer? Och kan man nu inte få hjälp av varken israeliska eller palestinska människorättsorganisationer (Boström sade att ingen ”ville ta i frågan” på grund av fredsprocessen. Ni vet den som kraschade någonstans år 2000, för nio år sedan, och i etapper även en bra stund innan dess) så får man väl lägga fram anklagelserna vid den internationella domstolen och låta dem bedöma om det finns tillräckliga indicier för att starta en internationell utredning om eventuella krigsförbrytelser.

Boströms artikel kom ju som på beställning för utrikesminister Lieberman, som äntligen, äntligen fått något att göra – identifiera en Äkta Fiende och så besluta att bara han verkligen kan göra något åt den. Istället för att sitta och damma i Jerusalem, medan ingen internationell representant vill tala med honom och alla viktiga beslut fattas utan honom, så får han äntligen lite efterlängtat strålkastarljus på sig och kan framställa sig själv som Mr Don’t Mess With Me i den israeliska allmänheten.

Samtidigt kör Aftonbladet hårt på yttrandefrihetsspåret och vägrar diskutera de eventuella (faktiska) journalistiska svagheterna i artikeln, och andra diskuterar antisemitism, hur var när och varför. Båda ämnena är ju viktiga, men…

Eftersom Aftonbladet är så säkra på sin sak så tycker jag att det vore helt oansvarigt att inte driva frågan vidare. Ta ansvar för artikeln och gör själva den utredning som ni kräver ska ske, och lägg fram bevisen för den internationella domstolen så att de kan ta ställning. På så vis kan vi slå tre flugor i en smäll: yttrandefriheten vinner, vittnesmålen granskas, och Aftonbladet bevisar att det handlar om seriös journalism och inte antisemitism. Vad väntar ni på?

Uppdatering: P1-s Medierna diskuterar journalistik och yttrandefrihet med bl a den israeliske journalisten Barak Ravid och Åsa Linderborg, som anser att kulturjournalistiken är en ”oas för fritt tänkande”. En ”kloak för fri ryktesspridning” vore en bättre benämning.

Israeliska regeringsföreträdare är som förväntat i högform och utnyttjar situationen för att befästa sina positioner, i en helt vansinnig overkill-kampanj. Lieberman (som är mitt uppe i en polisutredning angående misstankar om korruption och annat) talar om svensk ”dubbelmoral”, Uzi Landau passar på att påpeka att f d ÖB Moshe Yaalon hade alldeles rätt i att kalla Peace Now för ett ”virus” och att europeiska stater stöder människorättsorganisationer i Israel (underförstått: de är Israelhatare allihop och borde spärras in), och Danny Seaman på regeringens pressmyndighet vägrar att ge pressackreditering till Aftonbladets reporter och fotograf för att komma in i Gaza. Som någon sarkastiskt lagd person sade i radion: ”Om Sverige nu är ett sådant strategiskt hot mot Israel så borde vi kanske skicka dit flygvapnet”?

Hörde just Lena Posner-Körösi från den judiska församlingen i Stockholm förklara på hebreiska i Galatz (arméradion) att den israeliska regeringens reaktion är överdriven (dagens understatement). ”Han är en liten obetydlig journalist”, sade Lena. ”Men nu är han stor. Det är väldigt, väldigt synd.”

Jag tenderar att hålla med.

Uppdatering 2: Jill Sjölund på Aftonbladet ställer några frågor till Yigal Palmor på israeliska ambassaden. Hur svårt var det egentligen? Kunde Boström möjligen först släpat sig dit, innan han gjorde copy paste från sin bok och totade ihop en inledning och ett slut för att koppla händelsen till New Jersey-nätverket? Är det för mycket att begära av en journalist?

Annonser

Anna i P1 morgon

Okej, det var första gången jag talade i svensk radio…min enda erfarenhet hittills var BBC Have Your Say. Jag är väldigt stolt över att jag inte pratade för fort, vilket normalt är mitt stora problem. Sedan hade jag fler bra saker att säga som jag naturligtvis hade glömt bort eller inte hann med på rätt ställe…anyway. Döm själva. Länk P1 Morgon

Kolla här: Expressens ledarblogg länkar till min Newsmill-artikel. Väldigt tillfredsställande att läsa…och i  Dagen.  Angående pratminusen: jag ringde ju helt enkelt upp några från olika organisationer som jag ansåg vara relevanta och talade med dem. Efter publiceringen i Newsmill fick jag också ett officiellt svar från advokaten Limor Yehuda på ACRI (www.acri.org.il) som precis som de andra förklarade att hon aldrig stött på den här anklagelsen (att israeliska soldater skulle ha fångat in palestinier och dödat dem i syfte att handla med deras organ). Hon hade överhuvudtaget inte stött på anklagelser om organstöld för något syfte.

Får jag bara påminna alla om att detta inte är ett privat krig mellan mig och Donald Boström? För mig handlar det främst om vilken strategi som bör användas om man verkligen konkret vill förändra och förbättra situationen på markytan, specifikt i östra Jerusalem och i de ockuperade områdena som helhet. Nyckelordet är samarbete mellan israeliska och palestinska freds- och människorättsorganisationer och den palestinska civilbefolkningen, och använda de resurser och den kompetens som denna kombination av talanger faktiskt har.

Sedan är första instansen israeliska HD plus utländska media och politiska påtryckningar – och sådant kan man inte göra utan väldigt väl kontrollerade och vattentäta bevis. Man måste jobba, helt enkelt, inte sitta vid skrivbord i Sverige och förmedla teorier. Så nu ska jag till Jerusalem, närmare bestämt Silwan. Återkommer.