Galileiska synagogor

För några dagar sedan åkte jag på utflykt runt Genesarets sjö med Tagliot (”Upptäckter”) som specialiserat sig på högkvalitativa historiska  turer ledda av otroligt kunniga arkeologer, konsthistoriker och andra. Besökte synagogorna i Wadi HamamKorazim och Kfar Nachum/Capernaum samt Umayyad-slottet Khirbat al-Minya. Vädret var perfekt, guiden lysande. På de flesta platser var vår grupp helt ensam, utom i Kapernaum där vi räknade till 18 turistbussar…men på det hela taget – en helt underbar dag.  Är någon intresserad av att besöka synagogor i Gailleen (200-600-talet CE) så bidrar jag gärna med guidning, tips och råd. Synagogornas arkitektur, utsmyckningar och karaktär kan lära oss väldigt mycket intressant om dåtidens judiska befolknings relation till omgivningen och dess kulturer.

Wadi Hamam ligger alldeles norr om Arbelmassivet som stupar rakt ner i Genesarets sjö (till vänster om bilden).

Synagogan i Wadi Hammam. Man vet inte vilken judisk ort som låg här – en av spekulationerna är Magdala, som det fanns två av.

Khirbat al-Minya, ett Ummayad-palats från 700-talet nära Genesarets sjö. 

Synagogan i Korazim

Synagogan i Kfar Nahum/Capernaum

…och utsikt över Genesarets sjö.

Annonser

12 thoughts on “Galileiska synagogor”

  1. Jag känner till Tagliot – mycket bra. Och du illustrerar det hela bra med att nämna de 18 bussarna i Kfar Nachum (som ju också tveklöst är värt ett besök). Men dit åker alla. Och nästan alla glömmer de platser du nämner (plus många andra). Den tur som du var på, kanske i kombination med att besöka vingårdar o.d, samt att bo på något av alla dessa förnämliga och unikt designade zimmerim som finns runtom i Galiléen – that´s great tourism. Snygga foton. Min favorit just nu – Har Arbel. Och visste du förresten att man där uppe på platån, en bit bort mot Kfar Hittim, håller på och anlägger golfbanor, lägenheter, hotell, spa och annat? Det verkar dock gå lite trögt, vet inte varför (finanseringsproblem, legala tvister? jag är inte uppdaterad). Men jag hoppas att det blir av, ett litet golf-lyft vore goda nyheter. Men samtidigt (vilket är viktigt ) – anläggningen kommer ju inte att störa landskapsbilden och de historiska och religiösa platserna runt Kinneret. De som spelar golf där uppe på Arbel kommer att kunna titta ner på pilgrimerna, men de fromma kommer inte att upptäcka syndarna uppe på berget. A perfect solution;)

  2. P.S En fråga: bilden i sidhuvudet där en grupp kvinnor står i en gränd och skrattar och applåderar – var, vad, varför, hur, när;)? D.S

  3. Gailileen generellt är perfekt…och son of the sun, det är faktiskt inte så vemodigt om man kommer närmare – det var en väldigt vital och blomstrande kutur som det är enormt intressant att utforska. I januari ska jag gå en kort kurs på Zalman Shazar-centret i Jerusalem om judisk konst i senantiken med professor Israel Lee Levine som är expert på just den här tidens synagogala konst (han är dessutom arkeolog och historiker på Hebreiska Universitetet). Lycka 🙂 ska bli jätteintressant. Då ser man inte främst förstörelsen utan snarare vad som varit här.

    Bilden är från Akko i oktober – jag var ute och promenerade i gränderna och plötsligt kom en brudgum på en åsna och män som klappade i händerna och sjöng, och strax efter kom kvinnorna. Det var de jag fotade. Tyvärr kunde jag inte lägga upp ljudillustration också.

  4. Min avsikt med att prata om turism var inte att framstå som en ignorant buffel eller att avleda uppmärksamheten från allt det intressanta som inlägget refererar till. Jag har besökt de platser Anna nämner, och jag har också varit i Hurvat Amudim, Ed-dikke synagogan, Beit Alfa, Katzrin, Migdal, Peki´in, Tzippori, Shfaram – samt den som anses äldst i Israel, den i Wadi Qelt. Men den äldsta som är i bruk är också en av mina favoriter – Ari Ashkenazi synagogan i Safed. I Beit Alfa finns en magnifik mosaik som blandar traditionella judiska motiv (som Menorahn etc) med zodiaken. Och i Kfar Nachum, på de sten- och fasadfynd som ligger rakt fram och till höger inne på området, ser man de otroligt intressanta motiven i form av……nej, jag stannar här. På Jesu tid vimlade det av små judiska församlingar och synagogor i Galiléen. Det var i de miljöerna som en viss Jesus lade ut texten och blev känd. Och idag blomstrar Galiléen igen, fast på ett annat sätt. Det rör sig i alla fall och under alla omständigheter om klassisk judisk-israelisk mark, med djupa rötter bakåt och med blomstrande grenar uppåt och framåt mot en spännande framtid.

  5. En medusa, bland annat – ett klassiskt paganskt motiv. Hur förklarar Roy detta, är något jag är nyfiken på. Hur kom medusan in i synagogan?

  6. En oerhört intressant och kittlande fråga, Anna. Erkänner rakt fram och utan krusiduller att jag inte har stenkoll (har aningar om minst en och annan omständighet men vill inte slafsa till frågan med sånt som kan klassas som löst prat) och måste slå i böcker och googla för att hitta fram till svaret. Eller svaren, bör man kanske säga. Eller så drar man ut någon disträ professor i rampljuset och ber om en kort föreläsning. Men Anna – efter en sådan bra fråga kan du väl även upplysa mig om ett tänkbart svar;)?

  7. Med betoning på ”tänkbart”: en av möjligheterna som framförts inom senare års forskning har med synagogornas datering att göra. Man trodde länge att de galileiska synagogorna var tidiga pga den romerska arkitekturen, alltså från 100- och 200-talet. Men senare års arkeologiska utgrävningar har visat att de byggdes mycket senare, på 300- och 400-talen, främst pga tidsbestämning av mynt och keramik istället för att förlita sig på arkitekturen, alltså under bysantinsk tid. I många av de här synagogorna går det att se att byggmaterialet inte var orginalanpassat, utan att de förmodligen tagits från andra, tidigare byggnader och omarbetats eller passats in så gott det gick. Det gäller bl a kolonner, dörrposter och en rad utsmyckningar. I rabbinsk litteratur kan man utläsa att rabbinerna redan på 200- och 300-talen inte längre ansåg att den romersk-grekiska hedniska kulten utgjorde något hot mot judendomen, de såg romerska statyer och bilder mer som figurativ konst än som hednabilder, förutsett att ingen ärade dem. Under bysantinsk tid var det förbjudet att bygga nya synagogor. Därför så är det möjligt (enligt min åsikt sannolikt) att det på en viss plats, som i Korazim, stod en tidigare synagoga som kanske inte var i så gott skick och församlingen behövde en ny. Men då man inte fick bygga en ny synagoga så rev man den gamla helt eller delvis och byggde upp en ny, och man tog byggmaterial dels från den gamla synagogan och dels från andra övergivna eller raserade byggnader i området, bland annat gamla romersk-grekiska tempel. Medusan kan alltså från början ha befunnit sig i ett sådant tempel och sedan använts som utsmyckning i synagogan då judarna på 300-400-talet inte längre såg detta som en tydlig hednisk symbol utan som en harmlös utsmyckning. Det handlar inte om en engångsföreteelse, utan små kupido-pojkar, nike-figurer, solgudar osv osv är vanliga i synagogal konst under den perioden. Det handlar alltså om en slags återvinningsprocess där olika element blandats. Mycket mycket intressant, tycker jag.

  8. Hej Anna! Jag läste för en tid sedan om att man hittat en ganska välbevarad fiskebåt som legat och blivit konserverad i leran vid Kinnerets strand. Den skulle vara c:a 2000 år gammal och ett riktigt fynd. Har du någon information om den?

Kommentarer inaktiverade.