Allahu Akbar

Förra veckan gick jag och handlade som vanligt på fredagsmorgonen i vårt köpcentrum. Eftersom det finns många arabiska byar här runtomkring kommer det många arabisktalande dit, både för att jobba och för att handla. Eftersom jag försöker vara lite miljömedveten och inte använda plastpåsar så tog jag med mina stora gröna Shufersalkassar och fyllde dem till bristningsgränsen. Men en kasse hade tydligen varit med lite för länge, och när jag lyfte upp kassen  för att sätta ner den i vagnen igen så brast den på ena sidan och en stor flaska med druvsaft började falla till golvet. ”Akta!” ropade en kille som stod brevid kassan och såg vad som hände. Mina reflexer brukar inte vara så snabba vid den tiden på morgonen men jag hann precis greppa flaskhalsen i tid för att förhindra en druvsaftexplosion och mängder av krossat glas. ”Allahu Akbar”, sade killen med samma tonfall som i ”Å vilken tur”. Jag nickade och tänkte nästan svara ”Allahu Akbar” jag också, för det var verkligen tur, men jag hade slagit tummen i vagnen så jag nöjde mig med att nicka och plocka ut alla varorna från den trasiga kassen in i en ny kasse.

När jag bodde i Jerusalem var ”Allahu Akbar” någonting jag associerade till att palestinier ropade innan de stack en kniv i ryggen på någon israel, eller när de kastade sten mot polisen, eller blev slagna av polisen med batonger – ett kampens och våldets Allahu Akbar. Det här ”Allahu Akbar” var ett tacksamt Allahu Akbar, ett samförståndets, turens och den goda viljans Allahu Akbar. Jag älskar det där köpcentret.

Annonser

5 thoughts on “Allahu Akbar”

  1. När jag bodde i Jerusalem var ”Allahu Akbar” någonting som palestinier ropade innan de stack en kniv i ryggen på någon israel

    Vi som har läst Willy Silberstein idag känner ju till vikten av att inte generalisera och ge hela folkgrupper skuld för vad enskilda individer hittar på. Därför frågar jag mig exakta hur många gånger du blev ögonvittne till hur en ”Allahu Akbar”-skrikande palestinier löpte amok och satte sin kniv i närmsta slumpvist utvalda israel. Gärna kompletterat med statistik om hur stor andel av Israels palestinier som sitter fängslade för detta brott.

    Om jag dessutom kan få information om vilka utrop man begagnar sig av när man skjuter ”någon” biståndsarbetare ute på internationellt vatten så vore jag också tacksam för det. Glöm dock inte bort att INTE kalla förövarna för ”judar” utan det korrekta ”Israelisk militär”, alllt för att göra Willly glad.

  2. Det hände vid busshållplatsen där jag bodde i Talpiot när en kille från Hebronbussen hoppade av med en kniv i handen, en gång, och enligt ögonvittnen ett större antal gånger vid liknande attacker i Jerusalem i början av 90-talet, under den första intifadan. Jag har också bevittnat palestinier skrika Allahu Akbar när de kastat sten vid Tempelberget både personligen och på TV, samt när de blivit slagna av polisen.

    Jag har inte heller påstått att alla palestinier blir slagna av polisen med batonger, btw. Men jag uppdaterar texten. Även en anti-antisemitismkritiker (eller anti-SKMA-fanatiker) som Bulten har ibland en poäng, trots att jag inte ger mycket för hans motiv i fallet.

  3. trots att jag inte ger mycket för hans motiv i fallet.

    Ojdå, jag glömde visst att sätta på min hjärnas brandvägg för telepatisk tankeöverföring, och nu ser jag i loggen att någon alltigenom godhjärtad jesustyp från Nazareth varit inne och läst.

    Skit också!

  4. Är det mig du menar? Är jag en godhjärtad Jesustyp från Nasaret? Om det tröstar dig så läser jag inte din blogg. Word.

  5. Bra Anna! Man ska inte vara rädd för ord, i det här fallet är det ju bara ord; ”Gud är större”, ingen olycka skedd. I vissa kristna diskussioner har jag deltagit i har man fasat när man kallar Gud för Gud (Allah). Galet!

Kommentarer inaktiverade.