Debatt om Ship to Gaza i TV4

Tycker att Eli Göndör gör en väldigt övertygande insats i TV4 i en debatt med Yvonne Ruwaida. Smart, sansat och sakligt. We like. Kan också rekommendera Tikotzinsky, välkänd faktanörd, i  Ett skepp kommer – inte- lastat.

Advertisements

15 thoughts on “Debatt om Ship to Gaza i TV4”

  1. Ruwaida har en väldigt stark och självsäker framtoning, men hon for ju till och med med en del halvsanningar, vilket ju tyvärr inte många av tittarna kommer att förstå. Egypten har ju stängt sina gränser mot Gaza permanent och släpper inte in så mycket som en ärta. Märkligt då att försöka hävda att blockaden enbart är Israels initiativ. Hon kanske syftar på tunnlarna från Egypten… 😉

    I vilket fall som helst tyckte jag klart att Göndör var starkast, medan Ruwaida mest spelade på känslor, men det är ju ganska vanligt fenomen i det lägret.

  2. Att vinna över Ruwaida är inte svårt. Men det är ju lustigt att jag har skissat på ett inlägg med arbetsnamnet ”Svag insats av Göndör”. Det blev mest babbel i syfte att vinna debatten i tevestudion, istället för att resonera kring problematiken.

  3. Men det var ju en debatt, och hur mycket utrymme skulle han fått för att resonera kring problematiken? Sånt blir ju bara obegripligt om man dessutom blir avbruten var tredje sekund. Så jag tycker det var helt OK.

  4. Jag är fortfarande intresserad av att höra Roy’s kompletteringar till vad Göndör borde ha sagt, men för att fylla på i Annas svar, varför kasta pärlor för svin? Hade ett djupare resonemang verkligen kunnat såga Ruwaidas ytliga och emotionella kaskader ytterligare, på ett sätt som dessutom hade gjort att gemene tittare hade en ärlig förmåga att följa med?

  5. Jan E, det kanske låter märkligt, men jag har aldrig skrivit att jag stöder blockaden. Läs noga och tänk efter. Tvärtom har jag skrivit att jag tror att bojkotter generellt är kontraproduktiva, och tyvärr misstänker jag att så är fallet även den här gången.

    Men det gör inte att Ship to Gaza är en bra idé. Det finns många sätt att göra påtryckningar för att ändra situationen. Lyssna på palestinierna i Cecilia Uddens inslag.

  6. Det går enligt min åsikt inte att ha djupare resonemang i en kort TV- eller radiodebatt, speciellt inte om deltagarna avbryter varandra. Hopplöst fall. Jag tycker att Eli var extremt proffsig och fick över sina argument.

  7. Titta en till kommentator som anser att det är min plikt att svara på hans eller hennes frågor. Tyvärr har jag en annan åsikt. JH, är du intresserad av vad jag tycker i olika frågor, läs innehållet i posterna.

  8. Det finns tonvis med invändningar, men jag vill inte trötta ut er och därmed ge bränsle åt de som ogillar mig och mina problematiseringar. Så – i korthet:

    1. De svenska tittarna tänker inte ”oj vilken intressant och informativ debatt, och den där lätt aggressive snubben Göndör, han vann”. Nej, det tänker snarare: ”Jamen herre jävlar, ännu ett israeliskt-palestinskt käbbel. Varför ge dem medial uppmärksamhet? Kan inte de där israelerna och palestinierna fortsätta att bråka med varandra där nere, låt oss slippa eländet. Världen är full av problem och utmaningar, men israelerna och palestinierna fortsätter att oroa världen med sina infekterade och patetiska släktbråk. Enough, already.”

    2. Föreställ er att, låt säga, Yossi Sarid kunde tala svenska. Det är inget fel på Sarids intelligens, bildning, insikter, lojalitet eller verbala förmåga. Han skulle ha presenterat en annan diskurs. Detta för mig till Göndörs komplex om att känna sig nödgad att lansera något slags panisraelisk hållning, något som alla kan ställa sig bakom. Detta är falskt och futilt. Det finns otaliga israeler som tar avstånd från Göndörs version. Så tittare med insikt tänker istället: Där står en högerisrael, en man som tycker att Israel var som bäst under Begin-eran. Där står en israel som hatar Jstreet. Han vill inte att vi ska skylta med våra inomisraeliska debatter. Don´t ask, don´t tell. Låtsas som om det regnar, som om avgrunden mellan en Feiglin och en Beilin inte existerar. Detta är ett tramsigt elände. Världen inkl. Israel är tack vare nätet öppen och tillgänlig för alla som är intresserade. Det är fullständigt meningslöst att som Göndör hallucinera om att försöka styra hasbaran så att man i Sverige endast ska få tala om en enda israelisk hållning och version.

    3. Detta leder mig till det faktum att Göndör tycker sig för fin för att nedlåta sig till de sociala medierna. För honom är det tidningar och böcker som gäller. Det som är viktigt sägs där, och allt som sägs där är viktigt. Så lyder villfarelsen. Om han håller fast vid detta, om han även framledes fnyser åt bloggar och andra sociala medier, då kommer han snart att vara passé. Göndörs hasbarataktik är, tyvärr får jag väl säga, redan nu tämligen anakronistisk.

    4. Han var rolig och underhållande när han med en logisk-retorisk figur konstaterade att om det nu är oerhört angeläget att få in koriander och äggkläckningsapparater, så är detta snarast ett bevis på att det inte på något sätt råder någon nöd i Gaza. Men detta är ett snävt debattperspektiv, ett pro/anti-elände – den gamla och erbarmliga soppan som utgår från en övertygelse om att ”vi” alltid har rätt och att ”vi” alltid kan och skall vinna de här debatterna. Till detta vill jag som avslutning addera två detaljer:
    – Även om Göndör vinner en debattpoäng i korianderfallet, så riktar detta samtidigt uppmärksamheten mot Israels införselregler. Varför har man förbjudit vissa kryddor osv? Säkerhetsskälen håller inte. Därmed har Göndör ofrivilligt aktualiserat och accentuerat att en i grunden rimlig markering mot Hamas även innehåller absurda och maktfullkomliga införselregler, och att detta får Israels policy att framstå som inte bara en nödvändig säkerhetsordning, utan även som en medveten aktion som syftar till att göra livet besvärligt, trist och tungt för de civila palestinierna. Det framgår att det handlar om styrka och makt, och om nyckfulla och godtyckliga beslut om vad som får föras in till Gaza. Detta antyder en övermänniskult(ur), som säger att det är vi som bestämmer vad som är bra för palestinierna. Detta är att kränka de civila palestiniernas rättigheter.
    Detta sagt av mig, som alltså anser att det är rätt av omvärlden (Israel, Egypten, EU, USA) att inte ge efter för Hamas. Det är de militanta islamisterna som rätta sig efter våra krav, inte tvärtom.

    – Vår sak handlar inte om att vinna debatter i den offentliga pöbelarenan. Det handlar istället om att säkra allianser i världens maktcentra, för att på sätt göra vårt land säkert och tryggt, vilket är ett medel för att uppå det mål som handlar om att det civila samhället ska blomstra, att var och en av oss ska få komma till sin rätt. Drabbningen Göndör-Ruwaida är bara ännu ett patetiskt exempel på det små- och lågsinta släktbråket. Där finns inte ett uns av vilja till samtal och försoning, utan bara en vilja att vinna debatten i tevestudion, så att den egna släkten/klanen ska få må bra (och den andra dåligt).

    Jag skulle önska att vi tog oss up ur träsket. Som läget nu är, vilket demonstrerades av den här tevedebatten, så dras vi ner i ovärdigt käbbel. T o m en så pass begåvad och kunnig person som Göndör faller in i jargongen, och hammar till slut i en strid mellan två tio-åriga semiter från två olika släkter/klaner.

    Mer än så har jag inte att komma med. Det är en fin dag, och jag hoppas på fred och förnuft till alla de som lever av och på denna våra arma jord.

  9. 1. du har ingen aning om mina politiska åsikter. Till min stora glädje är det lika många som upplever mig som vänsterextrem som de vilka upplever mig som högerradikal. Lika många som tror att jag för blockaden som de som tror att jag är emot den. Det är ytterst få som vet var jag står och har med det att göra.
    2. Jag ägnar mig inte åt Hasbara. När jag är ombedd att ge en analys utifrån mina kunskaper och mitt förstånd så gör jag det ibland. Hasbara överlåter jag åt de begåvningar som anser sig manande till den typen av verksamhet.
    3. Det har aldrig från min sida funnits något intresse av att dölja den interna debatten i Israel. Tvärt om. Jag upplever mig dessutom ha en hyfsad koll på den även i möten med experter som du. Jag skulle kunna ge listor på förslag och idéer på israeliska röster som du knappt känner till men som här både har mottagits och genomförts i olika sammanhang när jag ha blivit tillfrågad.
    4. Jag har aldrig med ett ord påstått att jag är något slags nationellt språkrör. Att du upprörs över att jag inte säger det du vill höra är en annan sak. Dessutom säger det mer om din önska att ”styra” något eller snarare din frustration över att inte kunna göra det, än vad jag faktiskt gör.
    5. Det finn inte en kotte här som vet vad jstreet är så i det avseendet kan du vara lugn. Vad jag tycker om fenomenet har du ingen aning om.
    6. Dina förställningar om hur det jag säger tas emot oavsett om det är på ABF eller TV4 säger mer om din självbild och föreställning om vad som behöver göras för att blidka den svenska arrogansen, än vad som faktiskt sker i på plats.
    7 . Jag kan ge dig en poäng i att det blir en dålig debatt under de omständigheter som skapas under 4 minuter där en ska vara för och en emot. Det borde leda till frågan hur man tar över problemformuleringsinitiativet under sådan omständigheter. Som du säker förstår så är det mindre viktigt för mig. Jag håller mig mycket riktigt till böcker och tidsskrifter. Inte för att det är där som de viktiga sägs utan att av helt andra orsaker som jag inte tror du skulle förstå med ditt utgångsläge.
    8. Nästa gång du upplever ett så enormt engagemang när det gäller mig så får du gärna rikta det till mig direkt. Om inte annat skulle det i alla fall göra ett värdigare intryck.

  10. Tack Eli. Jag tycker f ö inte alls att det var något ovärdigt käbbel, jag tycker snarare att för att vara ett fyra minuters debattprogram på just det här temat (jfr Lisa och Dror i P1) så var det extremt vettigt och sansat. Tycker också att poängen fokus på Gaza istf på Västbanken och fixeringen vid palestiniernas offerroll (skulle personligen vilja lägga till de svenska och andra aktivisternas ärofyllda hjältemod och helgongloria när de kommer och räddar dem, a la Arn) var helt rätt och viktig att få med i sammanhanget.

    Apropå bloggar kontra böcker och tidningar…bloggar är sunkiga, impulsiva, saknar eftertanke och djup och allt sånt som jag egentligen föredrar. Men roligt ändå (om man får stryka folks kommentarer).

    Vilket jag kommer att göra på den här tråden. Slut på den diskussionen.

Kommentarer inaktiverade.