Anshel Pfeffer kommenterar i Haaretz Is the Israel lobby doing more harm than good? efter ett TV-program i engelska channel 4 som påstår sig avslöja den engelska Israellobbyns taktik och inflytande, men som enligt Pfeffer inte lyckades lägga fram någon ny information eller misstankar om oegentligheter.
Lobbying är faktiskt helt legitimt i sig, oavsett om det rör sig om AIPAC, tobaksindustri, miljövänner eller kvinnoorganisationer. Det jag personligen tycker är lite trist är att den utländska Israellobbyn ofta verkar köpa den israeliska högerns koncept utan att tänka efter, som en naturlig och helt förståelig motvikt till den propalestinska sidans anklagelser. Här är J Street en frisk fläkt som även om de inte kommer upp i AIPACs inflytande ändå har utmanat deras dominerande ledarskap och ruskat om etablissemanget lite.
Att alltid stödja den mest rånationalistiska, militaristiska och minst kompromissvilliga sidan (tänk Uzi Landau: Nej, nej och åter nej) är faktiskt inte nödvändigtvis i Israels bästa intresse. Till och med f d ÖB Shaul Mofaz talar nuförtiden högt och tydligt om att tiden definitivt inte är på Israels sida, att en enstatslösning skulle innebära slutet för Israel som judisk och demokratisk stat och går så långt att han förespråkar officiella samtal med Hamas, vilket inte accepterats ens i hans eget parti Kadima. Innan Mofaz nådde Sharon, Olmert och Livni samma slutsats – inte heller de kända för att vara radikala vänsteraktivister.
Pfeffer: ”We are at a pivotal point. The rise of the right in Israel’s last election does not signal that the voters are opposed to territorial compromise and a two-state solution. On the contrary, polls consistently show a clear majority of Israelis favoring this outcome, but they seem to prefer a right-wing prime minister to carry out a leftist policy. In effect, Israelis voted for Benjamin Netanyahu hoping that he’d go against his party’s manifesto. All the signs point to a prime minister on the brink of a decision. He could take the plunge or he could retreat back into his ideological and political comfort zone. International pressure will play a major role in persuading him to make a necessary decision, but the message emanating from the Israel lobby is that should he decide to hold out and play for time, he will continue to receive their unreserved support. Such support could prolong Israel’s procrastination – with deadly consequences.”
Du lyckas verkligen reta min debattnerv – det här är intressant!
Jstreets entré har ju rört om i grytan, och det på ett i mitt tycke välgörande och konstruktivt sätt. Visst knorrar man i Bibi´s kretsar och visst talar man om att Obama omger sig med ”self-hating jews”, men detta ska man ta med en nypa salt. Jstreet står ju, åtminstone enligt egen utsago, någonstans i mittriket, hyfsat närbesläktat med Kadima (och därmed mer eller mindre i linje med Sharon).
Den tiden är förbi när Israel trodde sig kunna visa upp en fasad utan sprickor och glipor. Detta strular till situationen och får vissa att tala om ”de israeliska förrädarna”. Jag tror dock att denna turbulens till slut mynnar ut i en spännande och konstruktiv debatt. Om man står för demokrati, öppenhet och yttrandefrihet, då är det bara att finna sig i att fler och avvikande röster får komma till tals, även utanför Israel. Och detta innebär ju faktiskt ett slag mot de som ständigt varnar för den demoniska ”Israel-lobbyn”. Fast det är klart – de mest inbitna konspirationsteoretikerna kommer ju att hävda att även Meretz och Jstreet är dimridåer, ämnade att dölja det judiska världsherraväldet.
Men nu blir jag långrandig och mångordig igen. Sorry. Jag skriver nog snart en kommentar till allt detta på al-hamatzav. Med inriktning på hur det ser ut i Sverige. Det är en sak att bemöta Boström och allt annat elände. Men det är också nyttigt, tror jag, att låta svenskar få ta del av vad Beilin eller Sarid eller Anna Veeder tycker! Och om man har en riktig stålmage kan man också smaka på Herr Altermans anrättningar……Shabbat Shalom.
Kanske dags att Anna endera emigrerar från Israel eller stannar kvar och solidariserar sig med den judiska staten.
Anna skulle kanske finna sig bättre tillrätta beslöjad i i en stat med palestinsk-muslimsk överhöghet.
/BR
Tack Roy. Men BR, det brukar vara propalestinier som rekommenderar mig att emigrera 🙂 och i så fall borde väl Anshel Pfeffer (det var faktiskt han och inte jag som skrev artikeln) och en hel drös andra israeler också emigrera?
Det där med slöja är ju dumheter. Du kan argumentera bättre än så.
BR:s kommentar är ju ett utmärkt typexempel på vad för slags Israelvänliga uttalanden som gör staten Israel mer skada än nytta.