Uri Avineri om Israel, Sydafrika och bojkott

När jag var i Jerusalem i fredags och åt middag med några vänner så talade vi bland annat om Dr Neve Gordons artikel i LA Times, där han förespråkar en global bojkott mot Israel.  Några av de närvarande höll med honom, och sade att det inte finns någon annan väg och att det fungerade i Sydafrika. Jag sade att jag å ena sidan förstår Dr Gordons pessimism, men å andra sidan är jag inte alls säker på att en sådan bojkott leder till det resultat han vill uppnå (slut på ockupationen, bl a). Jag tror snarare att en generell bojkott mot Israel skulle leda till ökad extremism.

Genom Bradley Burston fick jag nu syn på Uri Avinery, som skrivit en lång artikel på temat på Maannews. Obligatorisk läsning. Ett kort utdrag (artikeln är lång):

”True, the Israeli occupation and the South African apartheid system have certain similar characteristics. In the West Bank, there are roads ”for Israelis only.” But the Israeli policy is not based on race theories, but on a national conflict. A small but significant example: in South Africa, a white man and a black woman (or the other way round) could not marry, and sexual relations between them were a crime. In Israel there is no such prohibition. On the other hand, an Arab Israeli citizen who marries an Arab woman from the occupied territories (or the other way round) cannot bring his or her spouse to Israel. The reason: safeguarding the Jewish majority in Israel. Both cases are reprehensible, but basically different.

In South Africa there was total agreement between the two sides about the unity of the country. The struggle was about the regime. Both whites and blacks considered themselves South Africans and were determined to keep the country intact. The whites did not want partition, and indeed could not want it, because their economy was based on the labor of the blacks.

In this country, Israeli Jews and Palestinian Arabs have nothing in common – not a common national feeling, not a common religion, not a common culture and not a common language. The vast majority of the Israelis want a Jewish (or Hebrew) state. The vast majority of the Palestinians want a Palestinian (or Islamic) state. Israel is not dependent on Palestinian workers – on the contrary, it drives the Palestinians out of the working place. Because of this, there is now a worldwide consensus that the solution lies in the creation of the Palestinian state next to Israel.

In short: the two conflicts are fundamentally different. Therefore, the methods of struggle, too, must necessarily be different.”

Annonser

21 thoughts on “Uri Avineri om Israel, Sydafrika och bojkott”

  1. Jo, en bojkott skulle förmodligen styrka dem som man inte ska stödja i Israel, eftersom det kommer att etiketteras som ännu ett utslag av omvärldens ondska riktad mot den judiska staten.

    Arabstaterna har ju sedan ett antal år erbjudit erkännande och normalisering, men inte en helt oansenlig del av problematiken ligger ju i att man från Israeliskt håll ser klara vinster i att fortsätta att ligga kvar i konflikt.

    Jag skulle säga att frågan kokar ner i följande frågeställning; hur ska omvärlden reagera på att Israel ständigt talar om att man minsann inte tänker följa internationella spelregler.
    När nu omvärlden har sagt ”please” i ett antal decennier – vad blir nästa steg?

    Ett förslag kunde vara att man återgick till pre Oslo – att Israel fick betala den faktiska kostnaden för ockupationen, ett av incitamenten till att man kunde besluta om Osloavtalet.

  2. Jag är för samma lånegaranti-approach som i början av 90-talet. Ingen bojkott utan mer ”Ni vill ha lånegarantier? Ni vill ha uppgraderade handelsrelationer? Inga problem. Men då måste ni följa de här och de här reglerna.” Eller också ”Ni vill bygga en mur på palestinsk mark? Okej. Men har ni råd med det så behöver ni tydligen inte stöd från oss. Vi drar av den summan det kostar att bygga den sträckning av muren som går på ockuperad mark ifrån er budget”.

    Det är ju helt uppenbart att Israel till skillnad från Hamas inte kan förvänta sig stöd från Iran eller så.

  3. Precis!
    En av de väsentliga skillnaderna jämfört med Sydafrika och bojkott, är ju att majoriteten i Israel inte är för det – därför blir det kontraproduktivt.

    Det här tänket med ”mjuka metoder”, verkar ju ligga i korten, om man ser hur EU positionerar sig med handelsförbindelser osv.

    Jag är fullständigt övertygad om att när man väl löser konflikten, så kommer det ske med denna typ av åtgärder så att inte ledargarnityret offentligt tappar ansiktet.
    Man kan även förmoda att palestiniernas ledare kommer att få några sådana här ställningstaganden att fundera över.

    Tja, att en liten gapig president skulle slänga in några shekel är väl inte så troligt, men det bor ju iofs ett antal tusen judar i Iran 😉

  4. Slående argumentation, men hur ska då en förändring komma till stånd? Problemet är ju att det metysa av internationella överenskommelser mest liknar ett skämt. Är smått förundrad över vad EU och USA tar av förödmjukelser. Genom att tillsynes vika ner sig tappar man sina positioner på all beslutsamhet. Jag tänker att resonemanget om bojkott bottnar i en förtvivlan över att inget av det som så här långt hänt har bidragit till att förändra situationen eller positionerna. Det finns onekligen något sunt i den otålighet som kravet på bojkott rymmer. Måhända inte särskilt rationellt, men förtvivlan är sällan särskilt rationell.

    1. Läs vad jag skrev till Guardian ovan. Och med förtvivlan bygger man ingen stat, btw. Man måste komma ihåg att det (borde) finnas ett konkret syfte med det man gör – ett mål som man vill uppnå och hur man bäst når det målet. Strategin för att nå detta mål måste ju vara rationell.

  5. Anna du kan skriva på men jag tänker titta på verkligheten.

    Det som komma skall är en 30 årig framtid där Israel sträcker sig över Västbanken. Där Israel driver ut palestinier från landet på ett eller annat sätt (man försöker redan nu stifta ännu mer lagar som förhindrar palestinavänliga partier att ta plats i knesset, fler lagar som diskriminerar palestinier, och fler ideér är att vänta ifrån de pro-sionistiska tänkarna.

    Frågar du inte dig själv; Hur ser Västbanken ser ut? Ser det inte ut som om Israel är på vippen att ta över landområdet? Ser det inte ut som om Gaza gavs upp för att Västbanken skulle kunna ursäktas?

    Folk missförstå inte! Den tvåstatslösning det snackas om idag är en lösning vars tid är långt gånget förbi.

    När det väl är på plats kan du försöka hålla den här diskussionen. (Som om den palestinska staten är ens nära möjlig idag).

  6. Låt Anna Veeder (en sionist som är boende i Israel) förklara för oss palestinier hur vi ska bygga vår stat!

    Låt oss bygga highways uppe i himmellen och städer i luften. Låt bosättarna ta marken, khalas vi palestinier kan ta himmelen….

    Så mycket snack från prosionistiska forum, israeliska organisationer och israeliska politiker men så lite verkstad. Alltid varit så när det gäller palestinierna.

    Om jag var vid rodret så hade jag bojkottat Israel for what its worth, tills staten betalat tillbaka allt.

    1. Just det Jomaa. Vi vet ju att du aldrig sysslar med ”så mycket snack” – alltid bara verkstad hos dig!! 🙂

      Bara en liten påpekan: det här är en blogg. På bloggar skriver man. Om du har en annan åsikt, var vänlig att räkna upp en tio, femton bloggar som du anser sysslar med ”verkstad”, så ska jag försöka lära mig av dem hur man gör.

      1. Det här en blogg som ska försöka beskriva verkligheten utifrån vad verkligheten är och inte i linje med israeliska politiska intressen.

        Kan du för en gångs skull referera till det palestinska med hederlighet och ärlighet gentemot det som sker i verkligheten. I form av klara beskrivningar av det som sker på marken istället för att försöka skölja över allt det med det du ser som ”progress” eller ”ljusning” i konflikten men som i verkligheten i själva verket inte är annat än en fördröjning.

        Jag har aldrig sett dig tala klarspråk om palestinierna. Du ska alltid ha ”försvara staten Israel” i baktanke (mer eller mindre) oavsett om du kritiserar Israel eller något annat. Det är att påstå sig vilja ha fred men under villkor där palestinierna inte får något tillbaks, under villkor där de som är brottslingar får gå fria.

        Att göra verkstad vore att stödja de som är offer och att bojkotta de som i själva verket utfört brott oavsett folkgrupp eller nationell tillhörighet. Att göra verkstad vore att ta ställning emot de politiker som utför brott mot en specifik folkgrupp. Det gör inte du. Du kommer alltid att sträva efter en del av Israels mål. Det kommer alltid att finnas en sådan strävan i bakhuvudet på dig även när du argumenterar i mer palestinavänlig ton.

        Det är inte att syssla med verkstad för mig. Det du visar på din blogg visar också vad du tänker och var du står när det gäller verklighet och verkstad!

        1. Jag ska dit och jag ska göra verkstad. Vänta och se.

          Det jag undrar är varför du inte försöker hålla den här diskussionen i verkligheten med palestinierna på Västbanken. Låt oss se vad de har att säga.

          Hehe

  7. Att bojkotten skulle ha något med regimskiftet i Sydafrika att göra är en vänster-illusion. Det har förekommit en rad regimskiften från diktatur till demokrati eller quasi-demokrati de senaste 30 åren. Några exempel – Argentina, Grekland, Spanien, Portugal, USSR, Polen, Rumänien, Ungern, Sydkorea, osv. Inte ett enda av dessa länder var utsatt för någon bojkott – snarare tvärtom. Under samma tidsperiod har ett antal länder utsatts för diverse bojkotter, utan att detta på något sätt orsakat regimskiften – exempel är Kuba, Iraq, Nordkorea, Serbien.

    Att ett regimskifte inträffade i Sydafrika 20 efter att en delvis bojkott inletts är mest en tillfällighet. Avsaknaden av en akut ekonomisk kris året före regimskiftet är en stark indikation på att bojkotten inte hade ett dugg med regimskiftet att göra.

    1. Så vi ska inte bojkotta Iran då utan snarare fortgå handel med de eller jag förstår inte din ståndpunkt?

      Är inte brott, brott? Eller ändras allt när vi pratar om den sionistiska staten?

  8. Bojkott fungerar inte. Att judar har bojkottats i alla tider har en del fortfarande inte fattat.
    Neve Gordon missbrukar sin situation och sågar grenen han sitter på. Ben-Gurion Universitets ordförande, Rivka Carmi, har ett intressant svar på Gordons artikel.

  9. Comitis 7:50

    Bojkott är ett maktpolitiskt instrument. Det kan användas för att uppnå specifika maktpolitiska resultat. Regimskifte är, i de flesta fall, inte ett resultat som kan uppnås med bojkott.

    Om du av känslomässaiga orsaker vill bojkotta israeliska jordbruksvaror, så får du gärna. Men kom ihåg två saker:
    1. Inbilla dig inte att du kan åstadkomma några politiska resultat den vägen.
    2. Var konsekvent i ditt bojkottande. Du bör bojkotta alla länder som begår de brott du anklagar Israel för. Om du bara bojkottar Israel, ja du vet själv vilket ord som klistras på dig.

    Vad gäller Iran: Det är mycket möjligt att en bojkott kan försvåra landets kärnvapenprogram så mycket att programmet försenas eller måste skrotas. Det är inte samma sak som att försöka tvinga fram ett regimskifte. Vad gäller konsekvensen: Jag anser att alla stater som bryter mot NPT borde straffas på något sätt, om än inte nödvändigtvis med samma maktpolitiska medel som man använder för att förhindra icke-kärnvapenländer att nybilda kärnkapacitet.

    1. Jag tycker det är roligt att folk tror de bojkottar Israel bara de avstår ifrån Jaffaapelsiner och israeliskt vin, som om Israel först och främst vore ett jordbrukssamhälle, och inte inser att de använder datorer och mobiltelefoner med komponenter som är utvecklade och/eller produserade i Israel!

  10. Isak
    För att inte tala om inom läkarvården!
    Allt det där om bojkottning är bara fånigt larv. Men nog ger de somliga tillfredsställelse alltid. Finns det Jaffa apelsiner fortfarande?

  11. Just det, för att inte tala om medicinska framsteg – som kommer israeler, palestinier och omvärlden till gagn.

Kommentarer inaktiverade.