Seminarium om bosättningarna på ABF

Här är en uppmaning till alla svenska Israelvänner: gå och lyssna på Noa Galili (Peace Now Settlement Watch) och Eyal Hareuveni (uttalas ha-rä-o-VÄ-ni) från Btselem på ett seminarium om bosättningarna, internationell rätt och EU som anordnas av ABF idag, 15-18. Medverkar gör också Hans Corell och Jens Orback, enligt websidan.

Börja nu inte blanda in Gilad Atzmon och ABF:s historia i det här, utan lyssna på vad de israeliska deltagarna har att säga och ställ frågor om ni har. Det är ett utmärkt tillfälle att sluta fokusera på Boström (jag avstår från att lägga till några adjektiv) och istället fokusera på något extremt mycket viktigare som enligt min åsikt är det största strategiska hotet mot Israel som judisk och demokratisk stat – den israeliska bosättningspolitiken. För lite bakgrund kan det vara lämpligt att läsa rapporten som jag länkade till i posten Hur mycket har bosättningarna på Västbanken kostat?

Annonser

20 thoughts on “Seminarium om bosättningarna på ABF”

  1. Nej Anna, jag tänker inte gå dit,det räcker för mig att läsa att Palmecentret
    står för detta för att hållamig så långt som möjligt därifrån, tyvärr! Jag har inte lust att höra Dror Feiler och hans likar!

  2. Det är ju precis den inställningen jag tycker är problematisk, att konsekvent avfärda all legitim och underbyggd kritik mot Israel som ”Dror Feiler-inspirerad”. Dror Feiler är inte där – läs deltagarlistan.

    Då tycker jag också att den helt legitima kritiken mot Boström tappar en del av sin effekt, eftersom det inte handlar om att attackera en grundlös och spekulativ artikel utan att man helt enkelt inte vill lyssna på någon form av kritik mot Israels politik. Sedan kan man ju tycka vad man vill, men att vägra lyssna?

    1. Anna, jag förstår mycket väl vad du menar, men hur många föreläsningar har du varit på i ABF huset? Det är oftats INTE konstruktiv kritik som framförs där av publiken – fråga Arieh Fürth som försökte för några månader sen – utan publik som hånskrattar och smäder, tyvärr.

  3. Alexandra, jag har aldrig varit på någon föreläsning någonstans i Sverige, eftersom jag lämnade landet strax efter jag hade tagit studenten och under min skoltid utnyttjade fritiden till annat än föreläsningar. Så det kan hända att du har rätt. Däremot har jag varit på en hel del seminarier och annat i Israel, och om nu representanter för israeliska människorättsorganisationer kommer till Sverige så tycker jag att det är ett bra tillfälle att gå och lyssna på dem.

  4. Det finns många alternativ till tvåstatslösningen. Jag har beskrivit en del av dem på al-hamatzav.org:

    +Trestatslösningen – Israel, Gaza, Judea/Samrien
    +Konfederation mellan Judea/Samarien och Jordanien, samt Gaza och Egypten
    +Status quo

  5. Jag hoppas folk går dit så man får höra förloppet. Samtidigt har jag förståelse för dem som inte vill bli trakasserade och hånade. Det finns som vi vet ett otäckt debattklimat ibland i Sverige, när mobben tar över. Jag skulle själv tveka.

    Anna och GT: Angående tvåstatslösning, enligt Lennart på http://www.usablogg.org/ i bloggen Det Progressiva USA, kommer Fatah att utropa en stat inom två år. Vad vet du om det? Han verkar tro att det skulle bli ett för regionen fredligt resultat. Saliga äro de naiva…

  6. GT!
    Jag tror att ditt scenario ”+Konfederation mellan Judea/Samarien och Jordanien, samt Gaza och Egypten” är helt orealistiskt.
    Egypten har nog problem med sitt inhemska Muslimska Brödraskap utan att vilja få Hamas på halsen och Jordanien, som nyligen börjat återkalla jordanska pass från palestinier på WB har fortfarande PLO´s försök till statskupp 1970 i alltför färskt minne.
    Har jag fel, eller?
    /BR

  7. Tiko du behöver inte nämna dina ”alternativ”. Skriv bara såhär: Hehe en stat för judar före allt annat.

    Allt som föreslås är lösningar som håller lika länge som Oslo gjorde. Palestina frågan tas upp på allvar – det finns inte ETT enda tecken på att palestiniernas situation går mot ljusare tider eller att det kommer bli bättre. Det finns inte ETT enda tecken som ger en indikation på att Israeliska ledare är redo på att kompromissa (inte heller den israeliska befolkningen).

    http://www.dn.se/nyheter/varlden/fortsatta-bosattarplaner-i-jerusalem-1.941788

    Tvärtom. Här vill vi diskutera lösningar medan brottet bara blir värre o värre, större o större.

    Jag kan inte låta bli att undra längre.. Ursäkta mig men jag kan inte låta bli..

    [Raderat]

  8. Istället för att prata om palestiniernas rätt. Hur palestinierna ska få tillbaka sin rätt. Hur palestinierna ska tas på allvar för första gången. Så diskuterar vi olika planer för att bli av med dom.

    Dock är detta ett positivt intiativ och jag är med Anna på denna punkten; att gå dit inte skadar. Fortfarande blir det så absurt att försöka diskutera fram olika ”lösningar” när ingen är redo att VERKLIGEN kompromissa eller dela. Att offra sin egen säkerhet ens en sekund för medmänniskan.

    Varken Tiko, BR eller AK Roth… En simpel personlig fråga:

    Skulle ni gå med på att jag får flytta till mitt hemland?

  9. Du får för mig flytta vart du vill, varhelst det är möjligt, förhoppningsvis till ett land där fredlig samexistens är det som råder, där du känner dig hemma och kommer att trivas bättre än i Sverige, om det är det du längtar efter. Vad är det som du ser som ditt hemland, Jomaa?

  10. Jag ser Palestina som mitt hemland. Jag har en sådan längtan som jag är rädd kommer finnas där i hela mitt liv, oavsett vad situationen är.

    Det är ett dilemma för mig. Vad ska jag lära mina barn? Vad ska jag säga till de? Ska jag lära de såsom jag har blivit lärd att Palestina är mitt hemland och betala resor dit så de kan se landet, eller inte binda deras öde till detta elände?

    Mitt hjärta säger en sak på samma gång som min hjärna en annan.

  11. Jomaa, det är väl helt okej och jag tycker till och med önskvärt att ha en relation till landet, befolkningen och kulturen. Men vad jag tror att både israeler/judar och palestinier måste inse är att den spirituella/kulturella relationen inte nödvändigtvis måste innebära statlig överhöghet över precis hela det geografiska området. Om man sätter likhetstecken mellan dessa båda så kan det inte bli annat än elände.

  12. Comitis: Jag hoppas du kommer att få chansen att resa in och ut i området, se platser där din familj bodde, uppleva naturen och kulturen och dess mångfald, reflektera om var du känner dig hemma och få frid och ro med ditt beslut. Jag står själv med ena benet i Ångermanland och det andra i Indiana. Gissa vilken natur som är mig kärast? Men behöver jag uppleva den varje dag av året? Nej! Den är desto kärare när jag går på gamla stigar i skogen och ser tuvor, blåbärsris, mossbeklädda stenar, små embryor till granar i mossan och ljung… Snyft! Men gissa om det i Indiana finns solnedgångar jag aldrig såg som barn? (Solen gick alltid ner bakom nåt berg :)) Man lär sig älska även nya platser.

    1. A-K Roth. Palestina är inte bara en semesterort för mig. Det ska bli ett permanent boende. Ja det är mer än att njuta. Det är familj. Det är mina rötter. Där mina föräldrar blev de människorna de är idag. Där de fick veta saker för första gången. Det är där jag alltid känt mig hemma ända sedan liten unge. Det är ingen slump. Det går inte bara att ”lära sig att älska” ett nytt land. Palestina kommer aldrig bli Sverige.

      Jag har lärt mig att gilla Sverige men aldrig någonsin kommer kärleken för Sverige vara lika stor som den är för Palestina. Skillnaden är öppenbar. Det som formade mina föräldrar formar mig idag. Jag är palestinier till fullo. Det är jag som hör hemma där.

  13. När mina svenska vänner känner lukten av soppor och skräp, känner jag lukten av mitt hemland och ockupationen/isoleringen. Jag stannar upp och tar det djupaste andetaget för att kunna känna mig hemma i bara 2 sekunder kanske..

  14. Jag förstår att det är din längtan, en längtan som alla folk har efter sitt ursprung. Du uttrycker det väl. Jag antar att mitt filosoferande syftade på att andra som känt som du efter en tid har fått andra perspektiv, beroende på många förhållanden förstås och på var familjen finns.

Kommentarer inaktiverade.