Breaking the Silence och europeiska finansiärer

Ingen har väl missat att organisationen ”Breaking the Silence” för några veckor sedan gav ut en rapport med vittnesmål från israeliska soldater angående krigföringen i Gaza? Även om de värsta vittnesmålen – de som inte kunde styrkas av andra soldater – inte publicerades så gjorde rapporten svallvågor i både israeliska media och i regeringen, och ”Breaking the Silence” fick ta emot ganska mycket stryk. Bland annat anklagades organisationen för felaktigheter plus att inte ha publicerat sina finansiärer (se t ex Jpost).

Precis som många andra vänster/freds-NGOs i Israel så får ”Breaking the Silence” större delen av sina inkomster från europeiska ambassader eller från något av EU:s program. Tydligen hade bland annat den holländska ambassaden finansierat ”Breaking the Silence”.

Varför jag skriver om det här? Jo, jag skriver ju själv bidragsansökningar (som volontär) för organisationen Emek Shaveh. Nyligen fick vi besked om att den norska ambassaden beviljat oss en donation för 2009, i syfte att ge ut en informationsbroschyr om hur arkeologin används i politiska syften i Jerusalem, med fokus på Silwan. Nu kontaktade den norska ambassaden oss och bad oss lämna namn på våra andra bidragsgivare (vi har bara en till, så det är inte så svårt) – eftersom den israeliska regeringen begär av ambassaderna att lämna ut dessa uppgifter från organisationer som de stöder.

Vilket låter hemskt märkligt i mina öron. Det är nämligen lag på att redovisa bidragsgivarna, eller åtminstone de sju största. Problemet är att det verkar gå bra att redovisa straw companies från Jungfruöarna, i alla fall för organisationen Elad. Informationen är alltså helt öppen och tillgänglig för alla som är intresserade (till exempel ”NGO Monitor”). Intrycket blir snarare att regeringen (och militären) är väldigt förbannade på den publicitet som ”Breaking the Silence” fick med sin rapport, både i Israel och i internationella media, och att de nu sätter tryck på ambassaderna för att dessa ska tänka efter två gånger innan de ger stöd till israeliska NGOs.

Att Breaking the Silence fått så extremt mycket kritik beror på att de riktar in sig på militären, inte (som Yesh Din och andra) på bosättarna. Machsom Watch fick också stryk av samma skäl, och insåg att ville de uträtta någonting så måste de hitta ett sätt att samarbeta med armén eller åtminstone inte gå i frontalkollision. Breaking the Silence vill ha en frontalkollision. Framtiden får utvisa hur de överlever den.

Uppdatering: Regeringens vilja att stoppa finansieringen för ”politiska NGOs” har fått en hel del uppmärksamhet i media, både i Israel och i USA. För det är ju inte direkt så att det bara är vänsterorganisationer som får donationer från utländska fonder – universitet, diverse think tanks på både höger- och vänsterkanten samt bosättarorganisationer skulle också åtminstone tvingas granskas mycket noggrannare än idag om regeringen driver igenom legislation på temat. För vad är en ”politisk NGO”? Är inte Elad och Ateret Cohanim också ”politiska NGOs”?

JTA:Netanyahu’s proposed ban on NGO funding raises questions for U.S. groups

Jpost:Israel targets foreign govt’s NGO funds 

Larry Garber, direktor för The New Israel Fund, skriver i ett läsvärt meddelande:
”Also this past week, the Israeli Government responded both wisely and foolishly to human rights criticisms raised as a result of the Gaza operation (December 2008-January 2009). The Government’s 164 page analysis of the “factual and legal aspects” of the Gaza operation substantively addressed many of the serious allegations that have been raised about the conduct of the Israel Defense Forces (IDF). At the same time, statements by senior government officials are imitating the worst practices of various authoritarian states by seeking to curb or control the activities of domestic organizations that are critical of government human rights practices. (…) Rather than seeking to contest the right of Israeli organizations to receive assistance from foreign governments, or to create distinctions between “political” and “non-political NGOs,” Israel should engage the NGO community in a constructive dialogue regarding what is needed to improve and perfect Israel’s democracy. We see a growing movement, coming from certain elements within the Israeli government and among some right-wing organizations, to repress organizations inside and outside the NIF family that criticize Israel on human rights and social justice issues. NIF will continue to strengthen the family of progressive organizations that we support, and stand up for the values that we believe in.” (min fetstil)

Annonser

9 thoughts on “Breaking the Silence och europeiska finansiärer”

  1. Jag tror att du skulle få ungefär samma reaktion från militären i vilket land som helst. Hur många Breaking the Silence finns det i Ryssland, apropå vad militären där gjorde i Chechnya, och hur tror du att den ryska armén skulle reagerat?

  2. Samarbete är nog fel ord. Vad de (och de flesta andra organisationer jag känner till) gör är att de koordinerar sina aktiviteter med militären, ofta på en högre nivå, och inte gör saker som står i direkt strid med militärens direktiv. Det är oftast en svår balansgång, där man i vissa konkreta fall går över linjen när man anser att det inte finns något val, men inte gör det som princip utan endast i undantagsfall. Det innebär att de t ex inte åker in i A-områden, åtminstone inte officiellt. En trategi som innebär att gå på full kollisionskurs med IDF skulle omedelbart leda till att organisationen överhuvudtaget inte tillåts att befinna sig vid vägspärrarna.

  3. Anna

    Tala klarspråk är du snäll. En organisation som går rakt emot Israels militär skulle inte överleva i Israel. Staten tar hand om dom som kritiserar, såsom man tagit hand om flera andra organisationer som är kritiska till Israel tidigare eller ska jag behöva ange källor för att peka ut det öppenbara i historien?

    Vilken av länkarna syftar du på?

    1. Det finns ju visst organisationer som medvetet bryter mot militärens direktiv, som Anarchists against the Wall t ex. Hur mycket de lyckas åstadkomma med sina protester vet jag inte. Att vapenvägra är ju också olagligt och organisationer som ”New Profile” har ju också blivit påhoppade, fysiskt och i media. Men de existerar ju fortfarande som organisationer.

      Jomis, jag är hemskt trött på ditt sätt att hela tiden tillrättavisa mig.

Kommentarer inaktiverade.