Jakten på den försvunna skatten

För någon vecka sedan rapporterade Haaretz att ett hittills okänt fragment av en väldigt, väldigt dyrbar hebreisk Bibelhandskrift dykt upp. Sam Sabbagh, en jude från Aleppo i Syrien som immigrerat till USA, hade just gått bort. I hans plånbok hittade hans släktingar ett textfragment från Shemot (Exodus). Texten visade sig vara ett stycke ur världens äldsta fullständiga hebreiska handskrift av Bibeln – Aleppo Codex, som dateras till 900-talet. Sabbagh hade behållit texten som en amulett, och ansåg att det var tack vare textfragmentet som han hade lyckats rädda sig undan pogromen i Aleppo 1947.

Enligt en artikel idag i Haaretz så skrevs Aleppo Codex i Tiberias (som på den tiden var ett lärdomssäte av rang), flyttades därifrån till Kairo, användes av självaste Rambam och flyttades någon gång på 1500-talet till Aleppo i Syrien, som hade en stor och betydelsefull judisk församling.  Under attackerna mot den judiska församlingen efter att beslutet om FN-s delningsförslag av Palestina hade röstats igenom 1947  brändes synagogan i Aleppo och codexen troddes försvunnen (se intressant artikel här). 1958 dök den upp i Israel, men inte i fullständigt skick: bara 60% av texten finns idag i Yad Ben Zvi-institutet.

 Efter att detta nya textstycke hittats så hoppas man på fler. Yad Ben Zvi har gått ut i en ny kampanj för att försöka övertala de som eventuellt har textfragment från codexen i sin ägo att överlämna dem ”till det judiska folket”.

”This is the No. 1 asset of the Jewish people,” Dr. Zvi Zameret, head of Yad Ben-Zvi said, ”and I believe the Jewish people would do a great deal to have it back.”

Jag gillar det här. Ingen diamant, ingen byggnad, ingen guldgruva, ingen olja. Det judiska folkets mest värdefulla tillgång är – en väldigt gammal, trasig bok, mörknad i hörnen. Det ger perspektiv.