Hamas och Yesha-rådet: samma retorik, samma vision

I all hast: ursäkta om jag upprepar mig, men jag måste ändå rekommendera Bradley Burston igen, som jag tycker är en genomgående väldigt vettig kolumnist. Dessutom skriver han på engelska, till skillnad från min andra favorit B Michael i Yediot.

 Och nu till Annapolis har han en del att göra. Hamas och Yesha-rådet har vaknat till liv, och gör inte helt förvånande väldigt likartade uttalanden – var och en från sin egen lilla mentala bunker.

 Burston summerar (fritt översatt av mig):

”Inte en centimeter. Ni har ingen rätt. Den som ger bort vårt folks egendom är en farlig förrädare. Den tillhör oss, i sin helhet. Hela Jerusalem tillhör oss. Landet tillhör oss, från Medelhavet till Jordanfloden. Alla handlingar som försvarar vår rätt till landet är rättfärdigade. Vår sak är objektivt och fullständigt rätt och riktig. Deras är en lögn. Att säga nej till kompromiss är att säga ja till självförsvar. Fred är en illusion. Tänk inte ens tanken.”

Ett sådant förhållningssätt är utan tvivel ideologiskt sett renlärigt. Det är inte besmutsat med några slemmiga kompromisser. Det talar om Ära och Stolthet och Motstånd och Folkets Vilja och Patriotism och om att Inte Ge Upp.

Därför har många israeler och palestinier – som egentligen helst vill ha fred, frihet och grannsämja så att de kan jobba och ha ett drägligt liv och skicka sina ungar till skola och universitet utan självmordsbombningar, en monstruös försvarsbudget, tre års militärtjänst och tjugo års reservtjänst plus en del krig, alternativt vägspärrar, fängelsevistelser, misshandel, ihjälskjutna barn och statslöshet – svårt att känslomässigt försvara fredsförhandlingar.

Fredsförhandlingar är för fega mjukisar, även om både Rabin och Arafat gjorde tappra försök att tala om ”de modigas fred”. I fredsförhandlingar måste man svälja sin nationella stolthet, bita i det sura äpplet, inse att det inte går att nå en fred utan att avstå både från mark och en hel del drömmar, och sätta sig ner och kompromissa.

Frågan är alltså inte bara hur man når en politisk lösning som är praktiskt genomförbar, utan också hur man säljer detta som ett smart nationellt koncept till respektive befolkning. För både israeler och palestinier är folk med en stark nationalkänsla. Och vill man besegra Hamas respektive bosättarrörelsen inte i fysisk utan i ideologisk mening, så måste någon börja fundera lite på det här. Speciellt Olmert och Abbas. För om en dag så är Annapolis förbi, och då är vi tillbaka i Mellanöstern-vardagen igen.

SvD

DN

DN2

Haaretz: Judiska och kristna ledare: ingen kompromiss om Jerusalem

Annonser